och dom säger alltid ingenting

Sön 11 dec 2005 12:29
Övrigt, 18 läsare totalt


oj. jag är väldigt trött, och jag har fetaste skoskaven på båda hälarna. snurrar fortfarande i huvudet efter partyt igår. men det var KUL :) loks elitfest! me like :D

men nu ska jag berätta om det sjukaste:
mamma hade lovat mig att komma och hämta mig runt elva, så jag ringde 23.14 för att säga att hon kunde komma. men då hade hon druckit vin och sa att hon inte kunde! jag, onykter som jag var, blev skitasur på henne och gick ut och satte mig i busskuren på andra sidan gatan för att vänta på bussen. bussen skulle komma så dumt så att jag inte skulle hinna med tåget (så som det alltid är), och först skulle jag få vänta på den i typ en halvtimma. så efter några minuter fick jag en snilleblixt: jag kunde ju GÅ hem! det är ju inte så långt, och jag kan ju vägen utantill!

jaa, jag är störd! jag började gå längs med bilvägen, och jag gick och gick, tills jag kom till rondellen vid ekholmen, tills jag kom till bron över den där ån, tills jag kom till järnvägen.. och vid järnvägen var jag ju ute ur stan så då försvann lamporna! det var helt kolmörkt och det var säkert en mil kvar. jag hade inga reflexer eller nått, jag gick och ragglade (var ju för tusan onykter!) och kastade mig ner i diket så fort det kom en bil. men jag var så jäkla sur på mamma och jag var helt inställd på att gå hela vägen. gick och sjöng "långt ut i öknen går en glassapinneman" ashögt för mig själv, och när jag räknat ner den till typ femtio och tappat räkningen, började jag räkna såna där vita vägstreck. kom upp till 380-någonting innan jag slutade med det.

till sist kom jag fram till vårdsbergskors iallafall. och då orkade jag inte gå en meter till. satte mig i mitten av den stora rondellen och ringde till pappa (klockan 01.47) så att han fick komma och hämta mig. då hade jag vart ute och gått i över en och en halv timme!

och idag har jag fetaste jävla skavsåren på båda hälarna och på tårna. det märkte jag inte av för fem öre heller. en sak till som bör tilläggas: jag gick och bar på min tunga sportväska hela vägen också, fylld med blöta träningskläder och allting. och jag märkte det inte!

så:
det var tur att jag var full. annars hade jag inte orkat.
det var dumt att jag var full. annars hade jag inte fått för mig det här.
det var farligt! bilarna såg mig inte och jag vet inte vad som hade hänt om jag inte satt mig i diket varje gång.


mjo, men annars var festen skoj. jerk vann udda-km och pelle sjöng skööönaste låtarna :D aah vi är fan en roligare klubb än vad jag trott.

men nu ska jag inte skriva här mer. heejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0