hildurunderstreckwow

Det är så jäkla otajmat. Varför nu? Varför inte tidigare? Jag skulle blivit så glad över dom där orden i somras. Men då passade det inte. Nu, däremot, går det tydligen bra. Ååh. Livet=Berg&Dalbana. Är jag glad nu? Eller var jag bara glad för att jag skulle känna mig ÄNNU lessnare sen, när jag blev på surhumör? Eller var det för att jag skulle börja irritera mig på någon som inte var fullt lika glad? Funderingar far genom huvudet. ”Varför?” återkommer ständigt. ”Hur?” svishar förbi då och då också.. Men jag är ju lycklig. Allt är ju så bra. Varför börjar jag fundera? Jag trodde det var över, att det var glömt.. Att det ”was faded away”.. Fast det kanske det är. Jag kanske förstorar det hela. Men jag kunde inte låta bli att börja fundera.. Amanda, du ÄR lycklig, du har det jättebra! Sluta bekymra dig och njut!!

Ursäkta att jag skrev så personligt. Var tvungen att få ur mig det.. Träningen var trevlig förut, vi kanske ska på U-Jukola!:D Fast jag glömde Bobbys Lurra-tidning.. Attans!

Haha, Hanna & jag skulle göra instuderingsuppgifterna i Kemi tillsammans, så vi gick hem till henne efter skolan. Jag hade glömt min bok hemma så vi skulle samsas om hennes. Men när vi ska slå oss ner och börja läsa finner Hanna att även hennes är glömd! Därför promenerar vi mot skolan för att hämta hennes. När hon öppnar skåpet upptäcket hon dessvärre att den inte är där heller. Den var alltså hemma hos henne! Så vi promenerade hem till mig och gjorde Kemin där. Det var kul faktiskt:)

Lasse är kung. Winnerbäck. Godnatt!

[21:18] Fast ioförsig.. Om det som jag snackar om däruppe inte var otajmat, hade ju inte det sett ut som det gör idag.. Antagligen.. Så egentligen var det ju bra att det var så otajmat.. Eftersom det är bra nu.. Jättebra faktiskt.. Så jag ska inte klaga. =)