sm-läääger

Sön 1 maj 2005 20:45
Övrigt, 14 läsare totalt


Oh yeah, back from a givande träningsläger i dalarna, mmmyes. Började fint med en liten tvåochenhalvtimmes försening, men det var lugnt, var det. Vi bodde i stugor, och i min bodde Husmor-Henrik, Diva-Matte, Snäll-Kristin och Milda-Matilda. Och så jag, förstås.

I lördags tränade vi två pass, varav det första var 6,7. Jag sprang dock inte hela då mitt lopp fick ett abrubt slut efter det att jag råkat trampa på en orm. Den måste vart död, för den reagerade inte, men JAG är inte död, och jag reagerade. Starkt. Jag sprang rakt in i skogen och kom helt vilse. Såg ormar överallt och fick springa tillbaka. Som tur var vare bara några få kontroller kvar.

Andra passet var ett kortpass, (sorry, MEDELPASS), typ fem kilometer, där jag kom ifatt Fredd, Kristin och typ alla men sen bommade bort mig massor till en kontroll. Blev även här skrämd av ett djur i skogen, denna gång inget ritkigt dock. Richard lekte björn och skrämdes lite smått.

På kvällen firade vi Valborg (Annas födelsedag! :D) med en föreläsning av Anders Silvemark och sedan, när vi var tillbaka i stugorna, hade vi party i vår stuga. Ett lugnt party. Vi låg i soffan slash på bordet slash i Henkes säng och läste Slitz och babblade. Sen förflyttade vi oss in till min och Kristins sängar, och tillsist var det bara jag, Matte, Kristin och Henke kvar och sen var det bara jag och Kristin och vi pratade och pratade och pratade, hela kvällen, ända tills halv två.

Idag var det tävling, blev väckt halv åtta, starten var 50 meter från där vi bodde och jag startade vid elva. Yess. Satt och tittade på teve tills tjugo i elva, Alladin. Mihi. Startpunkten var högst uppe i en jävla skidbacke eller nått, men det gick fint, fick bara typ tio liter mjölksyra i varje liten bencell. Mmmmums. Sedan körde jag på max och höll på att spy i slutet, men det gick bra iallafall, slog Anna och var bara 16 sekunder efter freddie.

På eftermiddagen väntade ännu ett pass, men det pallade jag inte riktigt. Tog bara några kontroller och gick sedan tillbaka.

Nu är jag hemma och jag saknar Filip.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0