hildurunderstreckwow

[15:27]

Klockan halv sju var det dags att gå upp. Filip och jag låg kvar till tjugo i, så det blev panikfrulle och paniksminkning och sunk-kläder (mjukisbyxor och en av olas myströjor) och sen vandra till tåget. När vi klev på och skulle stoppa ner kortet märkte jag till min fasa att det blivit en stor spricka i det, så det funkade nästan inte (kortet låg nämligen i min kavajficka under typ hela 10-mila). Yes.

När tåget kom fram till linköping var det ju lite meningen att jag skulle gå av, men jag brukar alltid sitta kvar tills alla gått på och kramas med Dahlgren, och så kliva av i sista stund. Helt plötsligt säger Filip : ”Amanda, klockan är 31!!” (tåget går 30) djiiises. Jag rusade mot dörrarna, MEN dom var stängda. Så det var bara att sätta sig ner igen och följa med lokföraren och tåget till Vikingstad. Där sa jag hejdå till Filip, gick under perrongen och ombord på pendeln som tog mig tillbaka till Linköping, där min skola ligger.

På tåget mötte jag Emma, som givetvis undrade vad i helafriden jag gjorde i VIKINGSTAD en morgon tjugo i åtta. Sedan undrade hon när min klass skulle samlas i Ryd. Min tankeverksamhet tog fart.. Öhh..?.. Ryd?.. ?... HELVETE! Plötsligt for Evas röst genom huvudet på mig : ”GLÖM nu inte att det är orienteringsdag i Rydskogen på måndag. Vi samlas där klockan nio!”


Okej, så jag befann mig på resecentrum klockan åtta, efter att ha gått upp tjugo i sju, när jag lika gärna kunnat sova till.. åtta, iallafall. FUCK. Och utan kläder, med mina nya skor på fötterna. Kändes inte som att jag riktigt hade lust att ränna runt i skogen med dom.. Nae. Men jag for ändå ut till Ryd, väntade på klassen i förti minuter, fick en karta och gav mig ut tillsammans med Elsa & Stina för att hjälpa folk, eftersom jag enligt Laden var ”en av Sveriges främsta orienterare”. Tsss. Kändes bra att stå där framför alla, liksom, ”så här ser en RIKTIG orienterare ut!”, när jag står med mjukisbyxor och kavaj och adidasskor. Känns inte riiiiiktigt som att jag gjorde bra reklam för sporten där, men men.

Dagens mat: Pasta och skinsås. Där dog jag. ÄCKEL!

Sedan hade vi Satan som vikarie i svenskan, och det var lite läskigt. Grabben var helt jävla dum i huvudet, och det tyckte han nog att jag var också, men jag kunde inte låta bli att fälla vissa kommentarer. Seriöst, han var en riktig dumbulle.

En annan dum dumbulle snodde Stinas påse med jeans, nya linnen, tröja, smink, parfym och skor i. Fy fan, en del folk är störda. Dom är dumbullar.

Slutsats:
> Mitt tågkort är trasigt och skolan slutar inte förrän om sex veckor.
> Jag missade att gå av i Linköping.
> Jag hade sovmorgon utan att veta om det.
> Det var orienteringsdag och jag missade min chans att glänsa.
> Det var SKINKSÅS i matsalen.
> Störd vikarie.
> Jag är såååå trött, eftersom helgen innehöll en gnutta för lite sömn och för mycket vakenhet!

Och nu ska den här underbara dagen avslutas utvecklingssamtal. Jag är så jävla glad idag.


[20:03] Nåväl, utvecklingssamtalet var inte så farligt ändå. Eva sa inget om mina ogjorda matteläxor, precis som hon lovat. Likväl sa hon ingenting om min frånvaro, eller hon sa att jag hade 12% men att det bara var för att jag tagit så mycket ledigt, och att dom inte reagerade så värst förrän man låg över 20%, då var det risk för att få studiebidraget indraget. Jag ligger på VG+/MVG i samhällskunskap och, tro det eller ej, i drama. Såaatte. Nöjdis :)

Åååh filip har gulligaste bilden som visningsbild på msn :D