just nu hatar jag allt. jag hatar att mattias är så jävla svartsjuk, jag hatar att jag har betett mig som jag har, jag hatar att det aldrig blir som man tänkt sig, jag hatar att jag stannar kvar och väntar på honom i hans korridorsrum när jag egentligen bara vill försvinna så att han kanske tvingas sakna mig, jag hatar att jag är så jävla blödig (som jorik sa) och inte kan hålla masken och bara verka helt oberörd.
jag hatar egentligen ganska mycket, och det borde man inte göra. man borde älska. och det gör jag visserligen också, men nu gråter jag.
|